Viktnoja.....

Jag har alltid varit en tunn liten tjejja som kunnat äta precis vad som helst utan att lägga på mig ett endaste litet hektogram. Detta ändrades dock drastiskt efter fyllda 25 år......
Säkerligen bidrog det faktum att jag slutade träna lika mycket som jag gjorde förr när jag var student och kunde springa på gym stup i kvarten.

Idag hinner jag inte träna på gym var och varannan dag. Eller kanske jag istället ska säga att jag inte prioriterar det. Jag försöker komma ut på en rask promenad varje dag med vagnen och i dagsläget får det faktiskt räcka. Jag orkar inte vara den superwoman som jag så gärna önskar att jag var som glatt cyklar iväg till gymmet när maken kommer hem från jobbet. It´s just not me. Dock har detta fått konsekvenser. Konsekvenser som gör mig ledsen. Dryga sju onödiga kilon har jag lagt på mig.......

Tror inte att det undgått någon att jag är en gottegris ut i fingerspetsarna. Försöker att äta gotti-gott-gott endast en gång i veckan, men just nu är det semester och då är denna regel SVÅR att följa.

Samtidigt som jag bli ledsen över min viktuppgång kan jag inte låta bli att bli arg på mig själv. Arg för att jag hatar min figur, min kvinnliga och kurviga figur. Arg för att jag får ångest över vad jag stoppar i mig.
Varför kan jag inte bara acceptera mig själv för hur jag ser ut. Acceptera det faktum att min kropp förändrats och att jag inte är den slimma, vältränade tjejja som jag var en gång i tiden.
Varför kan jag inte lyssna till makens ord om att min kropp är läcker och het...

Beach 2008 dra åt helvete säger jag bara.